4 konstnärer inspireras av samma geografiska områden kring Kosteröarna och Strömstad och var och en låter gestaltningen i rummet tala sitt eget musikaliska språk.

Inför utställningen Common Ground har Klangbotten kommit vidare i nätverkandet och på grund av (vågar man säga ”tack vare”) pandemin, kunde fler samarbetsparter dras in i projektet. Ovan nämnda konstnärer fick lång tid på sig att bekanta sig med rummet och de fick möjlighet att ta del av det konstnärsresidens Kultur i Väst arbetat fram på Kosteröarna. Möjligheten att inspireras av den fantastiska naturen där har påverkat dem i deras konstnärliga val och man kan säga att verken som vuxit fram blivit ”platsspecifika” både för Kosteröarna och det fantastiska rummet som konsthallen Lokstallet erbjuder.

 De  konstnärer som ingår i utställningen arbetar var och en för sig men förhåller sig också till mötet mellan verken i konsthallen. Rosali Grankull och Hanna Norrnas arbete är dessutom ett exempel på hur konstnärer från olika konstnärliga discipliner valt att samarbeta.

Rosali Grankull – tonsättare
Hanna Norrna – textilkonstnär
Alessandro Perini – tonsättare
Helena Persson – tonsättare

HELENA PERSSON, ljudkomponist och experimentell musiker, vars arbeten baseras på fältinspelningar från omvärlden och som ofta gestaltas som rumsliga, flerkanaliga och skulpturala installationer. Ljuden fungerar som ett fördjupat sätt att förstå och registrera omvärlden där detaljer, skiftningar, subtila och sköra ljud får ta plats eller krockas mot det industriella.

I detaljer ryms förändringar och ur tystnad framträder något meningsfullt. Sanen Song utforskar människans föreställningar om hur omgivningen är, men också vår förmåga att ompröva dessa genom att ge plats för andra och nya intryck.

ALESSANDRO PERINI (f. 1983) har studerat komposition, elektronmusik och Science of Musical Communication i Italien och Sverige. Hans verk rör sig från instrumental- och elektronmusik till audiovisuella och ljus-baserade verk, net-art, land-art och verk baserade på vibrationer. Just nu fokuserar han på specialdesignade ljud-objekt- och maskiner.

MANUAL FOR RECONNECTION
Med det här projektet vill jag reflektera över människans (människan i västvärlden) benägenhet att använda teknologi för att återknyta till ”den andre”- i betydelsen allt det, levande och materia, vi kallar ”naturen”. Men vad är det för natur vi upplever, om inte ett godtyckligt scenario, tillrättalagt för att passa våra behov och vårt välbefinnande.

ROSALI GRANKULL, tonsättare och musiker som jobbar med akustiska instrument, litteratur, personer, mikrofoner, platser och högtalare. I sitt arbete letar Rosali efter en tunn linje av instabilitet i förhoppning om att frågor kan väckas just där. Strävar i musiken efter en icke-hierarkisk struktur och utgår ifrån att allt levande har en andning.

HANNA NORRNA är textilkonstnär baserad i Göteborg. I sitt arbete undersöker hon samhörigheter mellan vävning och mystik, sökandes efter språk som talar om hur hantverk, passion, sårbarhet, kropp och helighet hänger samman och tar plats. I vävstolen bryter hon ner begreppen till dess beståndsdelar och sammanfogar dem på nytt, med intentionen att lyfta fram kvinnors arbete och tysta kunskaper.

FUGA I D-MOLL – SOLVKÖREN 

(Rosali Grankull & Hanna Norrna)

Fuga i D-moll är en ljudkonstinstallation av silkestrådar, solvtyngder, honung, metaller och sand. Djupa ljudvågor pulserar genom materialen och sätter dem i rörelse. Variationer i tempo, tätheter och vibrationer skapar händelser som tränger igenom, släpper eller dröjer sig kvar.

Tonsättarna Lisa Streich, Marianthi Papalexandri-Alexandri och Johan Svensson har skapat varsitt verk för violinisten Karin Hellqvist och pianisten Heloisa Amaral. Med konstnärlig lekfullhet har de i verken utvidgat instrumenten mekaniskt. Med hjälp av motoriserade objekt skapas musikens uttryck i dialog mellan musikern/instrumentet och maskinen, vilken till synes lever sitt eget mekaniska liv. De känsliga ljudens olikartade karaktärer, liksom den föränderliga fördelningen av roller mellan instrumentalisten och objektet, utvecklar stor intensitet och magi.

Vernissage/Konsert , 25 oktober 2018
Verken:
Marionette – Johan Svensson, Karin Hellqvist, violin
Solo for motor and strings – Marianthi Papalexandri-Alexandri, Karin Hellqvist, violin
SAFRAN – Lisa Streich, Karin Hellqvist, violin, Heloisa Amaral, motoriserat piano

Johan Svensson och Johannes Bergmark är båda musiker och tonsättare som experimenterar med att uppfinna och bygga nya instrument.  Inför konsert-installationen på Konstmuseet har de träffat ungdomar i Skövde och tillsammans med dem byggt instrument och skapat en ljudkonstinstallation.

Under Lysekils kulturvecka träffade vi språkintroduktionsklassen på Gullmarsgymnasiet och byggde fantasi-instrument tillsammans. Performancekonstnären och kompositören Johannes Bergmark, Jon Halvor Bjørnset från Drivhuset i Oslo och Elsbeth Bergh packade upp sitt fantastiska material som bestod av sladdar, kontaktmikrofoner, skruvar, verktyg och loppisfynd och tillsammans med eleverna skapade de instrument som sammanfogades till en ljudskulptur som ställdes ut i Konsthallen under helgen.

Inom ramen för det formulerade projektet kontaktades fyra aktörer i regionen: Borås och Skövde Konstmuseer, Konstnärskollektivet Not Quite och Gerlesborgsskolan. I de inledande diskussionerna kom vi gemensamt fram till att bjuda in konstnärerna Hanna Hartman och Lene Grenager. Hanna Hartman arbetar framför allt med objekt och närinspelade ljud medan Lene Grenager i huvudsak arbetar med akustisk musik och komposition med grafisk notation. 

Med stöd från Statens Musikverk, Kulturrådet (samverkan med tonsättare) och Västra Götalandsregionens kulturnämnd kunde Klangbotten göra ett omfattande samarbetsprojekt med regionens konsthallar.

“De två kompositörerna/musikerna ombeds att förhålla sig till rummet, så tillvida att de på något sätt skapar ett verk som besitter rummet under en längre tidrymd eller kan dröja sig kvar i rummet efter att en livekonsert framförts. På så sätt avser vi att positionera projektet i gränslandet mellan konsertmusiksituationen och samtidskonsthallarnas utställningsformat.”